Krigets vindar










Den 2 oktober lämnade hangarfartygsgruppen Eisenhower sin hemmahamn och avseglade mot Persiska viken. Där skall den ansluta till sin systerarmada med hangarfatyget Enterprise, minsvepare och andra krigsfartyg. Sedd i sitt sammanhang är denna uppladdning bara ytterligare en länk i en USA-Nato-ledd inringning av Iran. Efter Israels förstörelsekrig i Libanon fick flera Nato-länder genom FN-resolutionen tillfälle att föra in land- och sjöstridskrafter i Mellanöstern. Särskilt Tyskland har nu stor flottnärvaro i området.

Den västliga uppladdningen möts av ökade tendenser till motstånd. Militära samövningar genomförs av Ryssland, Kina och flera f d Sovjetrepubliker. Också Iran har genomfört stora manövrer. Ryssland markerade sin ökade militära beredskap för ett par veckor sedan genom krigsspel över hela sitt territorium från Volga till Ishavet, från Europa till Fjärran Östern. Ryska strategiska bombflygplan följdes av kanadensiska och amerikansk jaktplan utanför Alaska. Den ökande miltära uppladdningen runt Mellanöstern har ingående skildrats av Ottawa-professorn Michel Chossudovsky.

De amerikanska framstötarna i Väst- och Centralasien, anfallen på Irak och Afghanistan, det obegränsade stödet till Israel, uppbygget av baser i Centralasien kan lätt tolkas som försök att i första hand omringa Iran. Men enligt "geopolitikern" FW Engdahl är målet i själva verket att komma åt Ryssland och dess väldiga naturresurser. Det skulle i så fall också förklara USA/Natos framstötar i Östeuropa med allt fler militära baser allt närmare de ryska gränserna lisksom de till stor del väststyrda och finansierade orangea osv "revolutionerna" i de få kvarvarande självständiga randstaterna runt Ryssland. Ett aktuellt exempel är försöken att få med gangsterstaten Georgien i Nato.

Den ryska politiska, ekonomiska och militära "återuppståndelsen" har väckt våldsam vrede i Väst, särskilt sedan den ryska staten tog tillbaka landets olja från egna oligarker och västliga oljebolag och därmed stoppade försöken att bryta ned Ryssland. Den väntade demoniseringskampanjen är i full gång. Murdoch- och Bonnierpressen gråter numera sjöar av krokodiltårar över den bristande friheten i Ryssland samtidigt som de själva ingår i en närmast monolitisk medieapparat till stöd för Västs krig och imperialism.

För Bush, Blair och andra västliga krigshetsare lider tiden. Närmandena mellan Ryssland, Kina, Iran och dessa länders snabba ekonomiska tilläxt kan göra det amerikanska projektet för väldsherravälde, en nyliberal värld under amerikansk ledning, PNAC, omöjligt att genomföra. Till detta kommer ökade självständighetstendenser i Latinamerika (läs Chavez tal i FN) och Nordkoreas kärnvapen. Skall USA slå till redan i oktober?