Nato bombar Belgrads innerstad 1999

Viktigt att Sverige förblir alliansfritt


I media framförs nu allt fler krav på att Sverige skall bli fullvärdig
medlem i Nato. Det är ett huvudlöst krav som strider mot en stor svensk
folkmajoritets välgrundade åsikt.

Nato bildades 1951 som en militärallians med udden mot Sovjet. Vid
Warszawapaktens upplösning 1991 hoppades många på en ny fredligare
värld. Därav blev intet. Istället började Nato energiskt fylla upp det
vakuum som Sovjet lämnat. Fr o m anfallet mot Jugoslavien 1999 - ett
brott mot FN:stadgans §2 som förbjuder militära anfall utan
säkerhetsrådets godkännande och enligt Nürnbergdomstolen ”det yttersta
internationella brottet” – har Nato idogt arbetat på att upplösa den
folkrätt som trots allt gav ett visst skydd för mindre stater. Natos
utvidgning ända fram till Rysslands gränser, vägran att ratificera 1999
års avtal om konventionella trupper i Europa (CFE) och USA:s
missilbyggen i Polen och Tjeckien har åter fört upp kapprustning och
krigshot på dagordningen.

Redan detta visar farligheten hos den organisation som vi redan har
alltför mycket samarbete med. Ser vi till vem som leder Nato förefaller
ett medlemskap än mer vanvettigt. Natovännerna struntar helt i USA:s
förfärliga syndaregister: Glömda är alla de grova förbrytelser mot
freden och mänskligheten som landet begått åren 1945-2000: runt 60
interventioner, bombningar av 25 länder, inblandning i val i 23 länder.
Antalet dödade under USA:s framfart har av fredsforskaren Johan Galtung
beräknats till ofattbara 12-16 miljoner (Globalt perspektiv 1/2004). I
siffran ingår bara en del av de nu kanske 1,5 miljoner som dödats av
sanktioner och USA:s illegala krig mot Irak (Unicef 1999, Lancet 2006,
ORB 2007).

Historiskt sett har militära allianser ledda av krigiska stormakter fått
ödesdigra konsekvenser för små medlemsländer. De har ofelbart dragits in
i katastrofala stormaktsuppgörelser (till exempel första världskriget) eller
koloniala krigståg (till exempel USA:s krig i Irak). I kritiska situationer har
de ofta svikits när stormakterna i första hand sett till sina egna
intressen.

För Sverige har alliansfriheten, trots ett hemligt samarbete med väst,
starkt bidragit till att vi haft fred i 200 år. Till freden har också
den av Nato nu hotade folkrätten bidragit. Istället för att bli nyttiga
idioter åt USA genom Natoanslutning, bör vi på alla sätt sträva efter en
återgång till den politik för alliansfrihet och folkrätt som en gång
gjorde vårt land respekterat i världen. En självständig politik ger oss
nödvändig handlingsfrihet i en allt mörkare och allt mer oförutsägbar
värld.

Lennart Palm
GP Fria ord 6/12 2007